I går tog jag en road tripp upp till Umeå för lite pyssel och mys med min vän Malin. Vi gjorde superglittriga julkort och julklappstaggar medan havrekexen gräddades i ugnen. Havrekex är verkligen jul för mig. Min farmor har alltid gjort dessa lagom till jul och de är så enkelt goda!
När det var dags att återvända hem till Ö-vik igen, efter allt pysslande, hade snön börjat vräka ner, täcka bilen och tvingade således mina vant-lösa händer att blöta ner sig. Ogillar att sopa och skrapa bilrutor. Brukar nöja mig med att göra ett litet titthål på framrutan vid förarsätet, vilket jag kan hålla med om inte är särskilt optimalt. I alla fall så lyckades jag ta mig hem de 10 milen, helskinnad, med hjälp av ett trick som min kapten lärt mig. När det är mycket båtar på radarn kan man gå ner en skala (t.ex. från 12M till 6M) så vips försvinner hälften av problemen! Jag tillämpade samma strategi på hellyset i bilen och höll det släckt. Känns mycket bättre när man bara ser hälften så mycket kurvor, snöhögar och isvallar föröver. Jag körde som en struts!
Just ja! Killar är bättre förare för att de testar underlaget genom att bromsa in medvetet. Tjejer misstänker halka men märker det först när de verkligen behöver bromsa. Eller har jag fel?