Jag avslutade just tre meningar i min anteckningsbok när min mobil durrade till. Vad nu? Jag såg på klockan 22:21. Jag lyfte telefonen och kollade på skärmen.
Med en mening och en glad gubbe förstod jag att jag, som hade det så stökigt på grund av en renovering i mitt kök, snart skulle spontant besök utav min vän. Mitt i allt detta hade jag fortfarande på mig min nya marinblå jacka som jag införskaffat tidigare samma dag.
Det blev ett väldigt sto-hej när jag sprang genom hela den lilla lägenheten på vinden och plockade upp kläder, som inte varit smutsiga men bara bortvalda i sista minuten, som jag gömde bakom stängda garderobsdörrar.
En obäddad säng blev bäddad och kuddarna lades prydligt i ordning. Om mina kuddar är ligger prydligt är mitt liv perfekt intalade jag mig när jag lämnade de nu rätt välstädade rummet.
Katten swischade förbi och jag stannade upp. Katten hade ingen mat! Och jag vill ju inte verka oansvarig och djurplågare. Jag sprang in i köket och såg det värsta - DISK! När man kommer hem till någon bryr jag mig inte om hur smutsigt det än är så länge det är diskat och relativt rent i köket. Men uppkavlade ärmar tog jag itu med disken. Tre minuter senare var det värsta borta och jag ordnade med kattmaten. Hängde upp alla skjortor som legat på golvet, på galgar och det avslutade min vansinnes-städning. Och i grevens tid. Bara en halv minut senare och Anton störtar upp för trappan.
Bland det bästa jag vet är spontana besök och natt-prat vilket var precis vad min kväll bestod av. Det blev en fin kväll.