Under invigningen av Botniabanan och resecentrum i Örnsköldsvik kunde Lennart Westberg, vd för Botniabanan AB, meddela att bygget blivit något billigare än de ramar som satts.
– Kostnaden är nästan exakt 15 miljarder kronor och vi håller os väl inom den ram som staten och kommunerna givit oss, säger Lennart Westberg.
De första kalkylerna för Botniabanan var lägre än så men 2003 lades en ny kostnadsram fast. Budget fastställds till 13,2 miljarder kronor och med index och kostnader för åtgärder som lagts på projektet efter den tidpunkten motsvarar det i dag drygt 15,6 miljarder kronor.
När förvaltningen av järnvägen nu lämnas över från byggherren Botniabanan AB till Trafikverket står det klart att bygget blivit 629 miljoner kronor billigare än beräknat.
– Det är många faktorer som samspelat till det goda utfallet. Det handlar om allt från kunniga medarbetare hos både os, entreprenörer och andra till tydliga upphandlingar för att utnyttja konkurrensen på anläggningsmarknaden, säger Lennart Westberg.
Mitt i valrörelsen
Vice statsminister Maud Olofsson passade under en kort presskonferens på att prata lite politik, kanske inte så konstigt eftersom valet närmar sig.
– Vi har tittat på råvaruresurserna i den här regionen och självklart måste man ha goda möjligheter att distribuera råvarorna. Ska vi kunna få väl fungerande kommunikationer måste vi koppla ihop olika transportslag – järnväg, väg och sjöfart. Under den kommande planeringsperioden lägger vi 500 miljarder kronor i anslag så att vi kommer att kunna bygga mer järnväg och väg. Samtidigt är det viktigt att kunna sköta det vi redan har för att kunna koppla till dt nya som byggs. Skötsel och underhåll av vägar och järnvägar är viktigt framöver, säger Maud Olofson, som säger sig glädjas även personligen över Botniabanan.
– Det var en dröm vi alla hade när vi växte upp här i Örnsköldsvik och jag kan se banan från mitt sommarstugefönster. Det är en stor dag för en gammal ö-vikstjej att få vara med och inviga Botniabanan i Örnsköldsvik.
Under presskonferensen lämnades en rälsbit i norrländsk björk över till Trafikverket generaldirektör Gunnar Malm som symbol för att Trafikverket nu övertar driften av Botniabanan.
Fakta Botniabanan
Efter elva års bygge har en mer än hundraårig vision förverkligats.
Botniabanan är det största järnvägsbygget i Sverige sedan 1937.
19 mil järnväg, 143 broar och 25 kilometer tunnlar står klara att tas i drift av tunga godståg och av persontåg i upp till 20 kilometer i timmen.
Botniabanan är det första större infrastrukturprojekt som har prövats enligt den nya miljöbalken. Det har gjort projektet ännu mer miljöanpassat men samtidigt påverkat tidplan och kostnader.
Bygget har medfört att fem nya naturreservat bildats. 400 flodpärlmusslor har flyttats i Öre älv och 500 kabelbrunnar har utrustats med evakuering för gnagare, grodor och kräldjur.
Botniabanan är den första järnväg i Sverige som förses med det nya europeiska systemet ERTMS för signaler och trafikstyrning. Systemet innebär att det inte blir några ljussignaler efter banan utan att all information sänds direkt till lokföraren.
Nya resecentrum har byggts i Örnsköldsvik (Central och Norra), Husum, Nordmaling, Hörnefors och Umeå Östra. Dessutom blir det resecentrum i Kramfors, som dock ligger vid Ådalsbanan.
Botniabanan har byggts av Botniabanan AB, som ägs gemensamt av staten och de fyra kommunerna efter banan. Bygget är lånefinansierat. Den färdiga banan hyrs under 40 år ut till Trafikverket som svarar för driften. Därefter övergår banan i Trafikverkets ägo.
Kommunerna efter banan bekostar de nya resecentrumen.