Kroppen har känts lite si och så de sista tre veckorna, har haft ont i kroppen och feber på helgerna men naturligtvis har man jobbat under veckorna. Man är ju uppfostrat, jobba skall man alltid göra om man inte har feber...Idag tog jag en semesterdag. Vilket väder. Vi (träningstrion) hade en träff med Ante kl 11.30 idag. Det gällde uteaktivitet. I början på veckan när jag fick reda på det, tänkte jag skit....jag vill ju vara inne och ha stationträning, men som sagt imorse när jag såg vilket underbart väder det var, så blev jag jätteglad att vi skulle vara ute. Mina nära och kära tyckte inte att jag skulle träna idag, jag såg inte alltför pigg ut, men tjurig som jag är så vill jag alltid försöka.
Eftersom jag bor 4,5 km från centrum så tog jag det som en uppvärmningsövning att promenera in till 1life. Sen blev det backträning, gå upp och ner i en brant backe i en halvtimme och efter det utfallssteg, 5 x 20. Avslutade med 2 vänders backträning. Jag gjorde en och vandrade hemåt 4,5 km.
Ikväll, skulle Ni känna mina knän.....Min yngsta dotter tycker att jag ser ut som jag är stelopererad när jag går....Var och hälsa på min yngsta dotter Ulrika och lilla Emilia, dom bor på våning 2 i ett hyreshus. När jag gick därifrån, så visste jag inte hur jag skulle komma nerför trappen.....Jag vet inte när jag hade så vansinnigt ont. Men som sagt, man känner att man lever. Och som den positiva människan jag är, så är det bättre imorgon. Då skall värken promeneras bort.